Onsdagsutmaningen #3

Veckans utmaning: Bredda ditt träd eller har du koll på dina kusiner?

När man släktforskar kan man göra på lite olika sätt beroende på vad man är intresserad av. Vissa vill bara forska rakt bakåt och bryr sig inte så mycket om syskon, medan andra gillar att forska på bredden.

Jag tillhör dem som gärna forskar på bredden. Det kan vara där man hittar amerikaemigranter till exempel.

Dessutom kan det vara bra att hålla koll på syskonen. Ibland händer det att man tappar bort sin släkting och inte hittar personen i arkiven. Finns det då ett barnlöst syskon som dör är chansen stor att man kan hitta något i syskonets bouppteckning eftersom släktingen blir arvinge. Och får syskonen barn, in och kolla vilka som är dopvittnen för det var ofta nära släktingar.

Så, till veckans utmaning: dina föräldrar, har de syskon? Vad heter de och när är de födda? Och deras barn, dina kusiner, vad heter de och när är de födda?

 

Lycka till, vi hörs nästa vecka!

Onsdagsutmaningen #2

Veckans utmaning:
Leta upp ett fotografi på dig, mamma, pappa, mormor, morfar, farmor och farfar.

Vad har det med släktforskning att göra tänker du kanske? Jo så här, det är bra att komma igång med att inventera vilket material man har tillgång till. Fotografier är bra för att illustrera sina släktingar. När man hållit på ett tag och fått fram en massa namn och datum brukar man bli nyfiken på hur personerna verkligen hade det och hur såg de ut.

 

Släktforskningen kan vara en källa till inspiration, till exempel var min mormorsmor sömmerska, mormors syskon skådespelare och mormorsfar en duktig brottare. Det känns som vi har en hel del gemensamt när det gäller kreativitet och vinnarskalle.

Valodja Verno – mormorsbror – skådespelaren och dansaren

Julia Verno – Mormorsmor – sömmerskan

Eduard Seck – mormorsfar – brottaren

Har du inga fotografier, då blir uppgiften att ta reda på vem som kan tänkas ha, kanske har föräldrarna, en morbror, en kusin eller någon annan. Skriv ner det, så du har koll på vem som har vad när det gäller ditt “familjearkiv”.

Har du fotografier på personer du inte vet vem det är? Fundera på vem som kan tänkas ha koll och skriv ner det. Vid tillfälle, be personen med kundskap berätta för dig och skriv på baksidan av fotografiet vem det föreställer. Undvik uttryck som “mammas faststrar” utan skriv hellre namn, tex fastrar till Karin Kvist (om man nu inte vet vad fastrarna heter), eller om man har koll, Elsa och Rut Berlin, fastrar till Karin Kvist.

 

 

Lycka till, vi hörs nästa vecka!

Onsdagsutmaningen #1

Då var vi igång med onsdagsutmaningen.

Vad är nu det tänker du? Jo, eftersom jag tycker släktforskning är så himla kul och har så många som frågar mig hur man kommer igång så tänkte jag att varje vecka lägga ut en liten utmaning som har släktforskningsanknytning.

Jag vet att de flesta har begränsat med tid och många tänker att släktforska, det ska jag göra när jag blir pensionär. Men gör du utmaningarna så kommer du, att när du känner att du har mer tid, ha koll på en del grundläggande uppgifter redan. Bra va?

<

Här i första utmaningen ska du ta ett papper eller skapa ett Exceldokument eller skriva på närmsta pappersservett:

  1. Ditt fullständiga namn
  2. Ditt födelsedatum
  3. Din mammas fullständiga namn och födelsedatum
  4. Din pappas fullständiga namn och födelsedatum
  5. Din mormor och morfars fullständiga namn och födelsedatum
  6. Din farmor och farfars fullständiga namn och födelsedatum

Det går också bra att ladda ner en gratis antavla från Riksarkivet att fylla i. När man hållit på ett tag rekommenderar jag att man använder sig av ett släktforskarprogram att lägga in sina uppgifter i, men mer om det vid ett senare tillfälle. Det var allt.

Hmm.. Eftersom min mormor, morfar och farfar dog innan jag föddes har jag inte så bra koll på när de fyller år – så där fick jag kolla med mina föräldrar.

Ett bra ställe att leta födelsedagar för levande personer i Sverige är birthday.se.

Är det personer som inte lever och som har avlidit i Sverige kan man söka efter dem i en databas som heter Sveriges Dödbok. Den har utkommit i ett antal versioner och brukar finnas installerad i forskarsalar på arkiv och en del bibliotek.

Lycka till, vi hörs nästa onsdag!

 

16 mars 1892 – Lif och hälsa för fosterlandet

Motionen från riksdagsmannen Z Larsson gillades inte av andra kammarens utskott. Larsson ville att tillverkning av fosfortändstickor skulle förbjudas. Dels för att de som arbetade med att framställa stickorna fick sin hälsa förstörd och dels för att fosforstickorna ofta användes som gift.

Klippet kommer från Tidning för Wenersborgs stad och län den 16 mars 1892

Andra kammarens utskott ansåg att ett förbud skulle slå hårt mot den svenska tändsticksindustrin som tjänade mycket pengar på export till utlandet. 
Ernst Krugers reaktion på förslag om förbud att sälja fosfortändstickor i Sverige fem år senare.

Klippet kommer från Kalmar den 13 december 1897

 

SparaSpara

SparaSpara

15 mars 1899 – Klagomål mot rikstelefonen

Andra kommunikationsverk bruka göra allt för att underlätta trafiken för allmänheten. Rikstelefonen tyckes vara ledd af en motsatt tendens.

Skarp kritik mot hur rikssamtal hanterades i slutet på 1800-talet med andra ord. Bokade man ett rikssamtal på morgonen kunde man oftast inte få det förrän till kvällen. Och ofta kom det då ett ilsamtal emellan.

Klippet kommer från Kalmar den 15 mars 1899.

SparaSpara

27 oktober 1891

I detta klipp från 1891 skrivs det om Janne Damm och hur han har det i fängelset. Vem var denne Janne Damm? Texten känns nedlåtande, Janne kallas för gubbe och beskrivs som elak och nästan med skadeglädje beskrivs hur han efter att blivit hotad av en medfånge slutar med sitt snarkande.

Klippet kommer från Norra Skåne

Janne Damm föddes i Malmö 1825, pluggade i Berlin, bodde ett tag i Stockholm, reste till Amerika och spenderade tid i Hamburg. Han var medarbetare på diverse tidningar, Dagligt Allehanda, Fädernäslandet, Engelholms tidning, Helsingborgsposten, Granskaren med flera.

Han startade Malmö nya handels-och sjöfartstidning “en rysligt dum titel“, säger han själv, “ty jag hade icke råd att skaffa mig några handels- och sjöfartsunderrättelser, och tryckte jag av dem efter andra, blevo de för gamla“.

1854 publicerades en artikel om Oskar I för vilken Janne blev dömd för majestätsförbrytelse till två års fängelse. Han blev benådad efter nio månader.
Han fortsatte i tidningsbranschen och verkar inte ha varit speciellt omtyckt då mycket av det som publicerades var skvaller och rykten.

1889 dömdes han till fem års straffarbete för bedrägeri mot borgenärer och mened. Det är denna fängelsevistelse som beskrivs i klippet ovan. Janne Damm dog den 18 juli 1892 i Malmö Centralfängelse.

Klippet kommer från Göteborg weckoblad den 21 juli 1892

Källa: J. (Janne) Damm, urn:sbl:17239, Svenskt biografiskt lexikon (art av O. WlESELGREN.),